cajsasvenler

Det var verkligen på gränsen att städakuten fick rycka in och städa mitt rum, för fy fan vad grisit det har varit. Minns inte ens när jag dammade där senast. Guuud vad äcklig hon är tänker ni säkert nu, men då kan jag förklara att det blir lätt så när man nästan aldrig är hemma. Efter ett tag blir det alltid så grisigt att jag slutar att trivas i mitt egna rum och jag börjar till och med att undvika det. Men idag tog jag tag i röran och dammade och städade. Slängde tusen papper från SIFO och fångade cirka hundra dammråttor, men shit vad skönt det är när det är över. Trivs i rummet igen och det är bra, för det känns som om jag kommer att få tillbringa många timmar här i höst...

Jag är inte den som är känd för att laga mat, eller, jag är snarare känd för att INTE kunna laga mat. När vi vänner träffas för att laga mat kan jag nog på min höjd skära gurka och duka, längre går jag inte. Men eftersom att jag var så flitig med städningen så kunde jag väl i alla fall försöka vara lika flitig i köket. Gjorde en linssallad med tonfisk, blev inte så dålig som jag hade trott, men den kan säkert smaka bättre...

Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, Verkar vankas fest med Vrålaporna, men är i ärlighetens namn inte så festsugen, men sådana små detaljer brukar alltid ge sig efter det första glaset. Önskar bara att Frida, Carro, Sara, Johanna eller Sofia var här och så, saknar er väldigt mycket nu.

Aja, stor höstpuss på er vart ni än befinner er i detta avlånga land, tänker i alla fall på er.